Forntiden


Marknadsföring !

I Hedesunda förvaras en stor mängd stenåldersföremål som inte lämnats in till Läns-
museet i Gävle. Orsaken till detta kan vara att museet uppfattas som ett museum
som är mer intresserat av glas och porslinsföremål från 17-1900-talen än av sten-
åldersfynd och bronsföremål. Gästriklands enda fornborg finns på Kittilberget i
byn Hallsbo, Hedesunda, bör få mer uppmärksamhet. Borgen är väl värd ett besök
för att man ska förstå vilket hårt arbete man hade för att skydda sina familjer mot
fientliga inkräktare i orostider.

I Hedesunda har man hittat en Bysans-påverkad bildsten. En bildsten är en runsten
med symboliska bilder utan runor. Sådana bildstenar finns det endast få exempel på
och då söder om Mälaren. Stenen bedöms vara från 970-talet. Man vet att sådana
stenar restes efter stormän som stod närmast kungen. Denna unika sten (ngt defekt)
ligger alltså nerpackad och är tydligen oviktig för Länsmuseet i Gävle, dit den fördes
1976 från Kyrkan.

Läs mer om stenen här från ett intresserat museum i Skåne Gästrikland / Kartan

Fornborgen, Bildstenen, Stomansrhögen på Ön, Hade-fynden, Guldskatterna från
Bysans, och andra viktiga fynd som gjorts i Hedesundas byar räcker gott och väl
för ett helt nytt museum som borde finnas i Hedesunda.

Bynnamnet Ullanda nära fornborgen kan, liksom Ulleråker, Ullevi och Ultuna, komma
från bronsåldersguden Ull. (betyder: härlighet,- glans). Ett liknande namn finns i Norge
(gammalnorsk: Ullarland). Andra gamla namn som kan tyda på forntida aktiviteter är
Torsbo som kan ha med guden Tor att göra. Den ligger på Östveda-åsens östra del.

Hade, (Hadhe 1424 och Hädhabergs gruva 1549), som har fynd från Folkvandrings-
tiden 300-400 efter Kristus. Kan Ha- eller Hade vara upphov till Haesundum, år 1302.
Sundet vid Haedhe eller Haedesundet ? En helt ovetenskaplig hypotes. Hedesunda
har tidigare kallats Hasund i tre oberoende källor från 1300 respektive 1600-talet.

I Norge finns orts- och områdesnamnen Hasund och Hadeland än i dag. Blev Hade
namngivet efter en hövding Hod, (Genetivform Hadar) ?

Fröjesbo, Friggesbo, Fryggesbo, (norska Fröj = guden frey eller frej) finns nära
det hällrika inloppet till byn Dalkarlsbo via Sunfara ane (1424), nu Somfarån.
(Dialektalt: Söömfäråån). Kungabrev Karl lX från 1607 finns för Fröjesbo liksom
för Dalkarlsbo.

Frågan är vad Länsmuseet satsar framöver för att uppmärksamma fornborgen
och de rika fynden i Österfärnebo och Hedesundatrakten? En ganska stor mängd
järnsvärd har hittats i Hedesundas centrala och östra byar med anknytning till
Dalälven. Här har det stått hårda strider. Bronsföremål i större mängd har hittats
i gravar i Berg inv 13887, Hade, Östveda, Byn (även guld), och Ön. Rångsta inv
14045; guld från Bysans. De flesta bronsfynden har tidsbestämts till Järnåldern.
fram till dess slut vid Vikingatiden.



Ring med stämplar av halvmånar från
guldskatten i Hedesunda. Österled ?

Nedre Dalälven efter folkvandringarna

Uppland bestod under de första århundradena av 1000-talet av ett antal mindre
land där den inledande stavelsen beskriver hur många hundare eller härader
respektive land bestod av. Landen var; Attundaland, Tiundaland, Fjerdrundaland,
(Fjärdhundra), Roden, och ibland Gästrikland (år 1253.) Gästrikland exklusive
Roden har ibland ingått direkt i Tiundaland. Frågan är. Var detta var samma
geografiska område som dagens Gästrikland.

Attundaland bestod av åtta härader norr om Stockholm fram till Uppsala.

I Tiundaland ingick Habo, Ullarakir, Waxaldh, Belling, Norundh, Wendil, med Tierp,
Tolfta och Tegelsmora samt Wåla härad (U-län) tre socknar, Rodin, Oland, Resbo
(Rasbo), Naerdinghia och ibland Gästrikland.

Roden bestod av kustsocknar från Norrtälje till Hambrungi (Hamrånge).

Valbo (Diende Valabo 1302) var delat med en gräns öster om kyrkan. Den västra
delen tillhörde Tiundaland eller ibland Gästrikand. Den östra tillhörde, inkl annexet
Hille och byar såsom Södherby, Jaerffstadhum och Haemlingaby, det omfattande
kustförsvarsområdet Roden.

På den östra sidan i Valbo socken slog sig så småningom några fiskare ner vid ån
ungefär vid Strömvallen / Boulognerskogen i Gaeffla (Gävle). Fiskarna bredde ut
sina fiskeverkar mer i Gavleån än de hade i tillståndet från år 1442 ansåg Valbo-
borna. Vägleden i kungsådran blev smalare än de 12 alnar som Gaefflafiskarna
måste hålla öppet för båttrafik (och fisk). Ärendet gick till domstol. Gaeffla tror
man kommer från åbrinkarnas höga gavlar, vilket är troligt. Ordet skulle även
kunna beskriva vad valboborna eller tyskarna gjorde där i ån, nämligen Gafflade
upp fisk med ljuster etc. Det är emellertid ett helt ovetenskapligt antagande.

Hälsingland bestod av nuvarande Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Åland,
och Sydvästra Finland. Hälsingland har även haft kontakter med Trondheim i
Norge via de då norska landskapen Härjedalen och Jämtland. Kungarna av
Hälsingland
satt förmodligen i Hög intill Forsa väster om Hudiksvall. Sina lagar
hade kungarna inristade med runor i en än i dag bevarad järnring kallad Hälsinge-
ringen.

De kyrkliga sockengränserna sammanföll oftast med statens gränser.
Söderfors och Elfkarleby hörde tidigare under Tierp (Tiunda) resp. Wessland
(i Roden). Hille (Roden) var ett annex till Valbo liksom Årsunda till Ovansjö.



Hem    Tillbaka